Hållbarhet och cirkularitet är oskiljaktiga.
Vad innebär hållbarhet för företag? Enkelt uttryckt är det att balansera miljö-, samhälls- och ekonomiaspekter. Även om hållbarhet är mycket komplext, så kan det uppnås genom att använda enkla principer som till exempel cirkularitet. Genom att skapa och delta i cirkulära ekonomier kan företag inte bara förbättra sin egen hållbarhet, utan även vara med och bygga en bättre värld för alla. Men vad är egentligen cirkularitet?
”Planeten klarar inte dagens konsumtion”, säger Juha Erkkilä, VP, Group Sustainability på Outokumpu.
Men vad är alternativet? För att förstå vilken riktning man behöver ta kan utgångspunkten vara var man kommer från.
Traditionellt har de flesta affärsmodeller för företag och konsumtion varit linjär där resurser har använts och sedan kasserats. En sådan modell kallas ibland för ”från vaggan till graven” eller ”take-make-waste”. Ett cirkulärt system förlitar sig i stället på återvinning, där använda produkter bryts ned till sina råmaterial, som sedan kan återanvändas för andra ändamål. Det här tillvägagångssättet kallas även för ”från vaggan till vaggan”.
”Många av oss återvinner och använder återvinningsbara produkter i vardagslivet. Företag behöver göra detsamma genom att effektivare använda resurser och råmaterial – och därigenom erbjuda konsumenterna mer hållbara alternativ. Vi har dock en lång väg att gå innan vi når den grad av cirkularitet som krävs. Och för att nå dit behöver vi klara flera utmaningar”, påpekar Erkkilä.
Några av de större tekniska utmaningarna handlar om att lära sig återvinna fler typer av material och öka tillgängligheten på återvunna råmaterial. Vidare finns det logistiska utmaningar relaterade till uppbyggnaden av en världsomfattande avfallshanterings- och återvinningsinfrastruktur och att anpassa leveranskedjor till en mer cirkulär ekonomi. Slutligen kommer det finnas utmaningar med att förändra konsumtionsvanorna i samhället.
Återvinning och cirkulär ekonomi kommer fokusera på att tillverka varor med lång livscykel då världen inte behöver fler saker utan snarare saker som håller. Det optimala är att dessa komponenter i slutänden omvandlas till nya varor med ännu längre livslängd och med minimal mängd primär produktion, samtidigt som Outokumpu arbetar för att minska mängden resurser som behövs.
När Outokumpu löser dessa utmaningar närmar man sig en värld som teoretiskt skulle kunna existera utan bortre gräns medan en ändlig mängd resurser används. Dessa lösningar kommer naturligtvis kräva tid och investeringar – men även risktagande och ett starkt engagemang för hållbarhet från viktiga intressenter som kan leda vägen.
”Att påskynda den cirkulära ekonomin är av yttersta vikt, så att vi kan återanvända material om och om igen för att skapa en mer hållbar miljö för oss själva, våra barn och barnbarn”, säger Erkkilä.
Outokumpus djärva vision – en verkligt cirkulär, avfallsfri modell för rostfritt stål
Som den globala ledaren inom hållbart rostfritt stål har Outokumpu ett ansvar för att visa det mod och engagemang som cirkularitet kräver. Egenskaperna hos rostfritt stål innebär att det är en ytterst viktig komponent i vårt samhälle och även en stor del av den globala ekonomin. Stålindustrin måste därför inte bara sträva efter att minska koldioxidutsläppen, utan även ta ett steg till och vara i frontlinjen för cirkularitet.
Lyckligtvis har rostfritt stål naturliga egenskaper för just detta. Det är inte bara 100 procent återvinningsbart, utan kan även tillverkas nästan helt av återvunna råmaterial och därmed teoretiskt ha en oändlig livslängd. Samma rostfria stål kan användas och återanvändas i exempelvis avloppsrör, byggnadsfasader, kirurgiska instrument, köksapparater eller konstinstallationer under århundraden.
Outokumpu återvinner redan cirka 2,5 miljoner ton metall årligen, vilket motsvarar 250 Eiffeltorn. Företagets verk i Avesta i Sverige – en av Sveriges största återvinningscentraler – står för nästan en tredjedel av detta. Under 2022 var andelen återvunna material 94 procent, vilket gör företaget till branschledande. Tillsammans med ferrokromproduktion, som har lägst koldioxidavtryck och använder koldioxidsnål el i tillverkningen, bidrar detta till ett övergripande koldioxidavtryck som är 70 procent lägre än det globala branschsnittet. * Detta innebär en årlig koldioxidbesparing på över 10 miljoner ton jämfört med branschsnittet.
”Stål-till-stål är dock inte den enda formen av cirkularitet som Outokumpu uppmanar branschen att eftersträva. Den bredare visionen är att även sätta upp mål för återvinning och återanvändning av avfall som skapas under ståltillverkningen, till exempel slagg, anrikningssand, damm och slam. För detta krävs en innovativ syn på utveckling av nya produkter, materialåtervinning och organisation för att kunna skapa en verkligt cirkulär, avfallsfri produktionsmodell för rostfritt stål”, säger Erkkilä.
Slutanvändare av produkter i rostfritt stål verkar vara beredda att hjälpa branschen att ta dessa kliv. Kommersiella köpare vill ofta sänka sina koldioxidavtryck och leva upp till kraven i ESG- och hållbarhetsstandarder, samtidigt som undersökningar visar att enskilda konsumenter blir alltmer intresserade av att bidra till en mer cirkulär ekonomi. Dessa intressen står inte i konflikt med varandra.
Genom fokus på innovation, progressivt tänkande och samarbete är Outokumpu övertygade om att en cirkulär ekonomi för rostfritt stål går att uppnå.
Outokumpus verk i Avesta i Sverige är en av Sveriges största återvinningscentraler
*) Outokumpus genomsnittliga koldioxidavtryck: 1,70 t/ton råstål. Globalt genomsnitt: 6,1.